The Revolution is My Boyfriend

Trodde stefan var hemma i göteborg, men där hade jag fel, så jag satt hemma hela eftermiddagen och kollade på mina favoritprogram innan det var dags för middag hos Kevin. kom dit vid runt 19:30 och åt mat, drack öl och gin och kollade på en märklig semihomoerotisk film av en regissör jag glömt namnet på. Jag hatar smala filmer men den var bra. Den försökte inte beröra på något sätt utan hade mest marxistiska budskap med askassa skådespelare och en massa kukar och avsugningar hela tiden. Fascinerande när man är mätt på fisk och dricker gin&tonic(supersonic). Jag och Kicki gick sedan till Kings Head där West Bromwich Albion just spelat 0-0 mot Bolton(?) och jag såg till min förnöjelse att Chelsea tagit Everton med 3-0. Vi pratade om hennes struliga relationer och lite om mig, men inte om relationer.
Den enda kvinna som någonsin kommer att älska mig (som ida formulerar det) har ju lämnat mig; Juliette Lewis and the Licks-Catful of Sorrow-Chelsea Karlsson (a.k.a Twiggy the cat) har rymt och kommer aldrig tillbaka. det har gått två veckor nu utan det lilla livet och jag saknar att komma hem till någon som är uppriktigt glad att se mig.

Fikar han?
Jag är orolig för honom.
Jag dagdrömde när jag diskade förra veckan om att jag var bekant med honom och bjöd på flygbiljett hit och sa att jag kunde ge honom mat så länge medans han ser sig omkring och att jag gick in på sejdeln och sa "hej allihop, hur mår ni, ja just det, har ni träffat John?". Det vore jättefint.
jag kom att tänka på en sak... om det är så att man vill kunna allt om all musik i världen, ha alla skivor i ett sjukt stort skivbibliotek och veta precis att rednex gjorde en cover av white stripes. eller ja, vad det nu kan vara. hur gör man då? du borde snickre ihop ett litet häfte med allt som är värt att veta- och inte veta om musik så man lär sig någon gång.....hur ska vi annars kunna göra världens bästa quizspel och sälja till Alga?
det finns ju massor av andra kvinnor som älskar och har älkskat dig. sluta skylla allt på mig.
skogsmulle är jättebra, kollekokk, kollekokk... jag ahr aldrig varit med där, men dock i hjällbo scoutkår. där fick jag knivbevis och lära mig att inte äta äpple i telefonen.
bra grejer.
nä inte att du skulle veta allt men du verkar ha koll på musik till och med från nittiotalet och det är lite min svaga sida. jag har ju yaba-daba-dance och så men jag har inte så stor koll på artisterna bakom dunka-dunka musiken....