Dead Leaves and the Dirty Ground

Jag är sjuk. Inget allvarligt dock, bara förkylning. Jag sov riktigt länge men nu känns det som att jag har blåmärken överallt och huvudvärk. Ingen halsont dock, bara en tung känsla i bröstet. Men det har jag nog alltid.
Veckan på jobbet gick ganska snabbt och jag lyckades ha lite fritid också, fika med Annelie, repning med Viva Revolución och stilla tv-tittande och spelande med Stefan. Öl med Ida och Johan och en dag med tvättning och tv-spel för mig själv.
Häromdagen pratade jag med mamma i telefon och pratade om döden som man gör ibland. Allt ifrån att livet är för kort för att tjafsa men dessutom att det är för kort för att orka tjafsa.
Vi pratade om min syster och båda började gråta. Båda var överens om att saknaden och chocken fortfarande kan komma..närsomhelst..oavsett om man sitter och funderar på det eller bara knyter skorna. Men det är skönt att prata med henne om det i alla fall. Hon har det verkligen inte lätt och på söndag kommer de hit på kaffe. Då ska pappa få sin födelsedagspresent också.

MTV spelar New Orders "world in motion" i hyllning till det Engelska landslaget. Nu är det inte långt kvar tills kampen mot Portugal. 4 timmar till avspark. Kan inte tänka mig annat än att det blir en jämn match. En tejpad Lampard lär ju inte fungera bättre än en hel Lampard men vi får se. Jag håller tummarna i alla fall. "England, win the world cup, 40 years? who gives a fuck"

Jag ska bita ihop och åka in till stan nu för att köpa present. Egentligen borde jag vara sängliggande. Jag är så svagsint.

Jag drömde en massa förresten. Jag hade ett erbjudande om en lägenhet och när folk försökte säga saker om den så sa jag bara "jag tar den, jag tar den". Det visade sig vara en villa i ett märkligt land någonstans långt från spårvagnsnätet. När jag väl ångrade mig så hade mamma redan inrett allting. Sen ringde Annika och sa att jag skulle möta henne i stan; NU. Fast det såg inte ut som henne alls. Tyvärr.