I never ever want to crash
Ballader, liksom andra former av utlämnande musik till exempel singer/songwriters är som jag tidigare nämnt väldigt personliga. Likaså texter. Att lägga ut texter är för mig meningslöst om det gäller sånger även om jag tidigare varit väldigt svag för att lägga ut dikter eller dialoger av Oscar Wilde då de kusligt passar nära vad jag själv kände just då. Säkerligen hade jag hittat andra författare som lika skickligt kan skildra de känslorna om jag bara hade haft tid och ork till det. Jag säger inte att Wilde är bäst på det men jag trivs med honom. Utan att lägga en massa värderingar på hans liv. Ni som hyllar honom för hans ”homodekadens” har lika skuld i hans tragedi som de som fördömde honom för det. Kan någon någonsin lyfta blicken ovanför sexuella preferenser så blir jag glad. Men i alla fall..
Många gånger när folk är glada eller ledsna eller förbannade lägger de ut texter av olika anledningar. Ibland är dom av James Blunt och ibland är dom av band som jag aldrig hört talas om. Jag skulle vilja skriva om hur mycket jag avskyr James Blunt men då tappar jag nog tråden, dessutom känns det som om man sparkar på en liggande hund. Eller hög med slem i detta fallet. Ingen poäng i att klaga över saker som de flesta redan hatar.
Jag menar när jag hör typ Bubblegum med Placebo så känns det ju helt naturligt att bara skriva ”I wanna turn you on, feels like a loaded gun..” och så vidare eftersom det i den stunden är väldigt vackert. Men utanför sitt sammanhang är det ju helt befängt. Det kunde lika gärna vara Fred Durst som skrev det där. Men när man har på den och de..eh..smäktande(?) gitarrerna glider iväg så känns det helt naturligt att bara skriva det. Om man lyssnar på en väldigt vacker låt som har en bra text så är det ju annorlunda, när jag senare tittar tillbaka på ett sådant inlägg så kan jag sätta mig in hur jag kände mig då. Men sanningen är att när jag tittar runt på folk som lägger ut texter så märker jag hur känslokall jag blir av det. Det berör mig inte det minsta. Så jag har slutat att lägga upp texter i tid och otid. Men det händer ju självklart väldigt ofta ändå. Men bara för min egen skull eller för estetiken. Att kommunicera känslor till andra genom att skriva av texter från låtar går aldrig fram, om man nu talar om tänkande människor. Icke tänkande människor kan kommunicera med varandra genom att skriva you’re beautiful och sedan länka till sin älzkling.
En vacker text kan man ju om man är intresserad av själva komponerandet tycka är fin eller välskriven även om man inte kan relatera. Annars formas ens uppfattning totalt av när och hur man hörde låten först (framförallt om man inte har hört artisten innan så gäller det att ha ett mottagligt tillstånd) eller i annat fall vad man har för relation till gruppen innan. Jag kan inte tycka att en låt är storslagen om jag inte är på rätt humör för att ta emot den. Om den framförs av en grupp som jag sen tidigare respekterat så känns det dock som om presentation är överflödig.
Så för att summera mina känslor; citera inte James Blunt. Slem.
Och ja, jag kommer antagligen fortsätta lägga upp texter.
Kommentarer
Postat av: milla
jag ska lägga ut massor av texter med james blunt. ha!
Trackback
