Dead Leaves and the Dirty Ground

The Fever? Well the fever is basically whater  that ails you or opresses you... Whatever keeps you up at night...

 
Big Tv är en liten kanal som går I mitt digitala tv-nät. Det är ungefär som Ztv var innan de blev stora, alltså ganska genomgående dåligt. Men de har ett program som heter V-Logg där folk kan skicka in sina videodagböcker. Underbara idioter.

En tjej var ”fotograf” och fotade sin pojkvän. Genast fick min kärlekscynism en nytändning. Han fick sitta framför ett sådant blågrått skynke som småstadsfotografer använder när de fotar nyfödda inför dopet.

Där satt han och posade och hon berömde hans armar. Hon älskade ådrorna och så vidare. Där nådde min kärlekscynism sin totala höjdpunkt. Hur ett fult jäkla par sitter och berömmer saker som inte finns.

Saken är att mitt hat mot par, eller snarare allas hat mot par antagligen handlar om någon form av projicering. Det handlar inte bara om att jag avskyr folk som går på kärleksmyten utan att de dessutom verkar lyckas med den. Hur stor distans jag har till hela området när jag ser dem så går jag ju ändå på det själv om och om igen. Jag är oerhört naiv helt enkelt. Men deras naivhet (?) bestraffas knappast känns det som.

and the mirrors, well as you might have guessed, self-examination or reflection. it could be vanity or self-loathing. I know I'm guilty of both.

Som när jag går ut en lördagkväll intalar jag sig själv att det blir annorlunda och att om det går åt helvete så har man i alla fall gjort något. Man har tagit chansen och vidgat sina vyer. Man kan aldrig vara säker på att allt skiter sig intalar man sig. Men man borde veta bättre och hålla sig till de saker som man är säker på. Fast inte ens då kan man veta hur det slutar.

Eller det är väl det som är grejen; man vet precis hur allting slutar.

Allting ska ju tydligen lösa till slut. Till dess väntar jag med att skriva.