Dead Leaves and the Dirty Ground

Nytt år betyder inte så mycket egentligen förutom kalendermässigt och att jag upptäcker att mina tillgångar som CSN så vänligt lånar ut till mig redan är i princip slut innan året knappt börjat.

Men däremot betyder det ett år av förhållande med Petra och det är inte fy skam.

Vi firar sällan månads-anniversaries utom då vi spontant upptäcker det och säger grattis, men ett års dag är ett års dag så det firade vi stort med drinkar hemma och sedan middag hos bekanta och vänner för att sedan se att Rio Rio båten fixat hästpojken och silverbullit till vår ära.

Det visade sig dock att det även var ett nyårsfirande på gång så jag behövde aldrig tacka alla middagsgäster för att de gått man ur huse för att fira oss med ett långt, och i längden antagligen generande med tanke på omständigheten, tal. Det gjorde heller inte så mycket att vi missade hästpojken och nästan hela silverbullit spelningen.

En annan mycket viktig nyhet är att jag ska uppfylla en av mina största drömmar här i livet, och som alla andra sådana så är det så klart Petra som gett upphov till detta.
Jag ska den 14:e januari stå på Stamford Bridge och se mitt älskade, men dock sargade, Chelsea möta Tottenham Hotspur i London. Reserapport kommer följa men innan dess har jag nog inte så värst mycket tid att skriva då jag måste få i ordning skolan - så, ja, allt är precis som vanligt.

Blue is the color.